En diabetessjuksköterskas syn på lågkolhydratkost

Lågkolhydratkost består i majoritet av fett och protein, med en mindre andel kolhydrater.

Inom sjukvården följer vi principen om evidensbaserad vård, vilket innebär att alla vårdinsatser grundas på vetenskapliga bevis. En gold standard inom vetenskap är en randomiserad kontrollerad studie (RCT-studie) som visar en positiv effekt av exempelvis ett läkemedel. Några exempel på läkemedel med stark vetenskaplig evidens för behandling av diabetes inkluderar Metformin och SGLT2-hämmare.

I evidensbaserad sjukvård förekommer vissa åtgärder som trots bristen på evidens används på grund av deras bevisade praktiska effektivitet. Lågkolhydratkost (LK) bör tillhöra denna kategori, då det är en metod som ännu inte har tillräckligt med vetenskapligt stöd, men som har visat sig ha en betydande positiv effekt för personer med diabetes. Trots detta är många vårdgivare ovilliga att rekommendera en sådan kost på grund av bristen på evidens och de potentiella riskerna som förknippas med den.

Som diabetessjuksköterska förstår jag detta perspektiv väl. I min kliniska roll rekommenderar jag inte åtgärder som saknar evidens. Samtidigt anser jag att det är viktigt att erkänna den terapeutiska effekten av LK på HbA1c och glykemisk variabilitet. Vi bör inte ignorera det faktum att kosten kan ha en betydande inverkan på hälsa och blodsocker.

Tyvärr är det vanligt att vårdgivare hävdar att LK med stor sannolikhet bidrar till ketoacidos hos personer med typ 1-diabetes. Därav är det viktigt att särskilja begreppen ketoacidos och ketos.

Ketoacidos kännetecknas av ett blodsockervärde över 13.9 mmol/l i kombination med ketonkroppar (ketoner) i blodet och i urinen. Det är ett livsfarligt tillstånd som kräver omedelbar vård. En alltför hög ketonnivå som härstammar från insulinbrist är dock inte likvärdig med en moderat höjning av ketoner som beror på en reducering av kolhydrater. Detta tillstånd kallas ketos vilket kan uppstå i samband med LK och kan leda till ett normalt blodsockervärde i kombination med ketoner (beta-hydroxismörsyra) i blodet över en nivå av 0.5 mmol/l.

Jag arbetar inom området, då jag själv har levt med typ 1-diabetes i 16 år. Det var när jag studerade till idrottsvetare som jag insåg vikten av kosten för mitt blodsocker. Genom att fokusera på LK lyckades jag för första gången på 10 år normalisera mitt HbA1c och minska antalet låga och höga blodsockervärden avsevärt. Motiverad av att dela med mig av min metod till andra, beslutade jag mig för att vidareutbilda mig som sjuksköterska och specialisera mig inom diabetes.

Fallstudie: Mina HbA1c-värden under åren 2014 - 2021

Jag lyckades normalisera HbA1c genom att justera insulindoser, äta LK, träna regelbundet och upprätthålla ett sunt mindset.

När jag arbetar privat med mitt företag Infodiab, får jag ofta höra från klienter att vården har avrått dem från att äta LK. Därför erbjuder jag skräddarsydd vägledning för personer med typ 1- och typ 2-diabetes som är intresserade av ämnet. Jag använder mig av tillgänglig evidens och min egen praktiska kunskap i mitt arbete. Jag ser det som min uppgift att stödja människor som vill reducera kolhydrater, oavsett om de får stöd från vården eller inte.

Intresserad av mina tjänster? Besök gärna min sida på Bokadirekt genom att klicka här